BVF1 Inför höstens val talar många politiker om trygghet, kriminalitet och ökade samhällskostnader. Samtidigt pågår en utveckling inom svensk beroendevård som riskerar att förvärra samtliga dessa problem.
Vi i Beroendevårdens Framtid (BVF) ser med stor oro på hur resurserna till vård, behandling och rehabilitering har minskat samtidigt som beroendesjukdom fortsätter att orsaka enormt mänskligt lidande och mycket stora kostnader för samhället.
Den som idag söker hjälp för sitt beroende möter ofta en vårdapparat där behandlingstiderna blivit allt kortare. Alkoholavgiftningar genomförs på några få dagar och läkemedelsavgiftningar på en eller ett par veckor. För många människor innebär detta att den akuta abstinensen behandlas, men att själva beroendesjukdomen lämnas kvar.
Beroende är inte ett karaktärsfel. Det är inte ett uttryck för bristande moral eller dålig vilja. Beroendesyndrom är en medicinsk diagnos och ett kroniskt sjukdomstillstånd som kräver kvalificerad vård, rehabilitering och långsiktigt stöd.
Trots detta har utvecklingen gått mot allt mindre fokus på behandling och allt större fokus på att hantera konsekvenserna av missbruket.
Samtidigt som vårdplatser försvinner byggs fängelser ut. Samtidigt som behandlingsprogram läggs ned förlängs strafftider. Samtidigt som eftervården brister växer kostnaderna för kriminalitet, social utslagning och psykisk ohälsa.
Detta är en politik som behandlar symptomen men inte orsaken.
Vi vet att människor kan tillfriskna från beroendesjukdom. Vi vet att tusentals tidigare missbrukare idag lever nyktra, drogfria och produktiva liv. Vi vet att människor som får rätt behandling kan lämna kriminalitet, återfå relationer till sina familjer och komma tillbaka till arbetsmarknaden.
Vi vet också att varje människa som lämnar ett aktivt beroende bakom sig innebär stora vinster för samhället. Kostnaderna för alkohol, narkotika och läkemedelsberoende uppgår till hundratals miljarder kronor varje år. Varje krona som investeras i effektiv behandling och rehabilitering sparar mångdubbelt mer i framtida kostnader.
Trots detta fortsätter beroendevården att nedprioriteras.
Vi ser även med oro på utvecklingen där substitutionsbehandling i allt högre grad blivit förstahandsalternativ för opioidberoende. För vissa individer är substitutionsbehandling en viktig och ibland livräddande insats. Men vården får aldrig ge upp målet att människor ska kunna bli fria från sitt beroende. Patienter måste erbjudas verkliga möjligheter till rehabilitering och ett liv utan beroendeframkallande substanser.
För oss är frågan enkel.
Om en person lider av diabetes behandlar vi sjukdomen.
Om en person lider av cancer behandlar vi sjukdomen.
Varför är samhällets första reflex så ofta straff istället för behandling när det gäller människor med beroendesjukdom?
Många av de brott som begås av personer med aktivt beroende är direkt kopplade till sjukdomen. När en människa återfaller i missbruk och begår brott måste samhället självklart skydda allmänheten. Men om målet är att minska återfall, minska kriminalitet och skapa tryggare samhällen finns det bara en lösning som fungerar på lång sikt: att behandla orsaken.
Ingen har någonsin straffats frisk från ett beroende.
Inför höstens val vill vi därför ställa en enkel fråga till Sveriges politiker:
Hur många fler fängelseplatser ska byggas innan vi börjar investera i den vård som faktiskt kan förhindra att människor hamnar där från början?
Sverige behöver en ny riktning för beroendevården. Vi behöver fler behandlingsplatser, längre rehabiliteringsinsatser, bättre eftervård och ett tydligare fokus på tillfrisknande. Vi behöver se människor med beroendesjukdom som patienter i behov av vård – inte som problem som ska flyttas mellan myndigheter.
Det är dags att flytta fokus från konsekvenserna av beroende till orsakerna bakom dem.
Det är dags att investera i människor.
Beroendevårdens Framtid (BVF)
