Nyhetsbrev


beroende / diagnos

Historik

Under den mörka medeltiden sågs sjukdom som guds straff eller besatthet av onda makter. I takt med framväxten av modern vetenskap upphörde denna vidskepelse

Idag finns ingen som skulle kunna påstå att diabetes eller hjärtinfarkt är guds straff för ett eller annat. När det gäller beroendeproblem hängde vidskepelsen kvar under lång tid, först på 1970-talet försvann nykterhetsnämnderna ur svenskt samhälle. Men historien kring beroendediagnosen är äldre än så.
Redan i slutet av 1700-talet pratade Benjamin Rush om fylleri och dryckenskap som sjukdom. Med svensken Magnus Huss kom den första sjukdomsmonografin, Alcoholismus Chronicus, 1849. I slutet av 1800-talet kom det första behandlingshemmet, Sans Souci, i Sverige som tillämpade asylbehandling (torken).

EM Jellinek , amerikansk psykolog skrev på femtiotalet Phases of alcoholic addiction, som bl.a innehöll den s.k Jellinekkurvan. Senare skrev också Jellinek The Disease Concept.

Idag finns en samsyn inom vetenskapen om att beroendetillstånden är att räkna som sjukdom.

Vad är en diagnos?

En diagnos är en beskrivning av ett visst sjukdomstillstånd, oftast en sammanställning av symtom som tillsammans bildar ett s.k syndrom. Dessa symtom tolkas av en diagnostiker (läkare eller annan vårdgivare)som sedan ställer diagnos utifrån ett diagnossystem. I Sverige används WHO:s system ICD 10 ( international classification of diseases 10:e upplagan, 11 upplagan ska komma 2022)

Syftet med att ställa en korrekt diagnos är att kunna sätta in rätt åtgärd, till rätt patient vid rätt tillfälle.

Varför är det viktigt med diagnos?

Ett stort problem inom internationell medicin är antibiotikaresistens, en stor del av denna resistens beror på överanvändning av antibiotika till patienter som fått detta ordinerat för symtom som berott på andra saker än antibiotikakänsliga bakterier, t.ex virusinfektioner. Med rätt diagnos hade vi kunnat undvika detta problem, och haft större möjlighet att sätta in korrekt behandling.

Om vi översätter detta till beroendeproblematik innebär detta att råd till en beroendesjuk om att minska drickande eller att byta preparat kan leda till förödande konsekvenser. I WHO;s manual ingår begreppet försämrad kontroll, detta innebär att den alkoholberoende personen själv inte styr sitt alkoholintag vilket innebär att vi som behandlare inte på något sätt kan garantera att en alkoholberoende person inte kör bil rattfull eller råkar ut för andra allvarliga konsekvenser.

Diagnosen blir viktig i och med att den styr mot korrekt behandling, i fallet med alkoholberoende är den enda säkra behandlingen total nykterhet.

Ett av de stora problem vi möter är att våra patienter/klienter ofta har en historik av behandlingar som grundats på fel diagnos. Inte så konstigt! Beroendetillstånd har fortfarande ett inslag av skuld och skam, förnekande är vanligt förekommande. Beroendet leder till somatiska och psykiatriska komplikationer/symtom, magont, sömnproblem, nervproblem, ångest och depression. Patienten söker oftast för dessa problem, inte grundproblemet – beroende av alkohol/droger, och behandlas följaktligen för det hon/han söker för, oftast med farmakologisk behandling, ibland med preparat som tillsammans med grundproblematiken ger ett än värre grundproblem.

Motivation - till vad?

Motivationsarbete handlar till stor del om att alkohol och andra droger inte är en lösning på problem, utan blir ett hinder för att lösa somatiska,psykiatriska, etiska, sociala, eller relationsmässiga skador/problem. Tvärtom skapar och förstärker alkohol och andra beroendeframkallande droger dessa problem.

Patient/klient är ofta ambivalent till de beslut hon/han måste fatta. Ett exempel; måste jag verkligen sluta helt, eller är det möjligt att förändra men ändå behålla alkohol/droganvändandet. Motivation får inte bli en verksamhet i sig. Vi har träffat på verksamheter som säger sig använda MI (motivational interviewing) som huvudmetod, utan att närmare ange vad man vill motivera till. För att vi ska kunna leda patienten/klienten i rätt riktning är det naturligtvis helt nödvändigt att vi som behandlare vet vad problemet är. Det har en avgörande betydelse om personen framför oss är beroendesjuk, eller om det är något annat problem.

Vår uppfattning är att huvudspåret alltid är total avhållsamhet vid beroendesjukdom. Vi hittar gott stöd i aktuell forskning *1, men framförallt i vår egen praktik och erfarenhet, inte minst bland föreningen beroendevårdens framtids medlemmar.

Vad är behandling?

När vi i det följande skriver om behandling avser vi åtgärder som är evidensbaserade och följer våra nationella riktlinjer; behandlingen utmärks av:Klar struktur, Fokus på beroendet. Väldefinierade åtgärder. Manualbaserade åtgärder. Behandling (eller terapi) är sjukvårdens åtgärder riktade till en patient. Rätt åtgärd till rätt patient vid rätt tidpunkt!

Dessa åtgärder är oftast stegvisa, ”som vid andra kroniska tillstånd ska processen börja vid första kontakten och fortsätta med uppföljning för att hjälpa patienten att bibehålla deras egna förändringar och goda hälsa” *2 .Här är vår erfarenhet att deltagande i självhjälpsgrupper ofta har en avgörande betydelse.

Första steget: få stopp på droganvändandet! Patienten/klienten måste sluta med drogen för att - kunna ställa diagnos, slippa konsekvenser, kunna tillgodogöra sig behandling, kunna fatta genomtänkta beslut eftersom delaktighet är nödvändig för framgångsrik behandling.
Tillnyktring- Avgiftning (abstinensbehandling) Motivation. Behandling. Självhjälp ( AA , Länkarna o dyl)

Andra steget: Förändra livssituationen - Arbete. Ekonomi. Boende. Fritid. Relationer. Återfallsprevention.

Tredje steget: Bakomliggande faktorer - Livsfrågor. Psykoterapi. Psykiatri(farmakoterapi). Personlighetsutveckling.

Aktivt droganvändande innebär terapiresistens, vilket betyder att första steget måste vara avklarat och fungerande innan vi kan gå vidare.
Exempel på kontraproduktiva åtgärder är att behandla en drogberoende person med nya droger- (bensodiazepinbehandling av alkoholberoende). Vår bärande idé är att vi inte löser brand i sovrummet genom att tända på i vardagsrummet!

Som en följd av ovanstående diskussion anser vi att vården av beroendesjuka personer, liksom all annan sjukdom, ska handhas inom sjukvården!

Föreningen Beroendevårdens framtid, mars 2021.

"Föreningen bildades 2019 och består av de fysiska personer som upptagits som medlemmar. Föreningen har som ändamål att bedriva ideell verksamhet i form av opinionsbildning och kunskapsinhämtning om beroendevård med särskild målsättning att värna etablerade nätverk inom beroendevården. Föreningen vänder sig till människor i alla åldrar, oavsett bakgrund. Föreningen ska aktivt arbeta för att motverka all form av diskriminering."

*1 Outcome in Relation to Drinking Goals in Alcohol-Dependent Individuals: A Follow-up Study 2.5 and 5 Years After Treatment Entry.
*2 Miller Et el: Treating addiction, A Guide for professionals


Artikel i vetenskaplig tidskrift, refereegranskad

Kristina Berglund | Psykologiska institutionen

Kerstin K Rauwolf | Extern

Ulf Berggren | Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi

Jan Balldin | Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi

Claudia Fahlke | Psykologiska institutionen


Nästa fråga föreningen Beroendevårdens Framtid ska ägna sig åt är diagnoser. Vad är en diagnos? Varför sätter man en diagnos? Hur ser sambandet mellan diagnos och behandling ut? Dvs Rätt åtgärd till rätt patient vid rätt tidpunkt! Vår upplevelse är att beroendefrågorna psykologiserasoch att man inte tar beroendet på allvar. Det är viktigt att beroendetillståndet behandlas specifikt och oftast innan andra åtgärder sätts in. Det är svårt att ställa rätt psykiatrisk diagnos när en person inte är drogfri. Förutom detta kommer inte behandlingsåtgärderna att fungera. Vår uppfattning är att det finns fungerande väl beprövade behandlingsmetoder för att behandla beroende, men för att kunna sätta in dessa metoder måste vi ha klart för oss vad det är som ska behandlas.

Stor del av sjukvårdens resurser åtgår till att behandla fel saker eller snarare att behandla i fel ordning, även om en person lider av depression, ångest, smärtproblematik, problem från mage-tarm eller högt blodtryck ( några av de ca 200 tillstånd som kan orsakas av eller förvärras av alkohol/droger) kommer inte behandlingen att fungera så länge man inte uppnår nykterhet/drogfrihet, sk terapiresistens.

Vidare är det av avgörande betydelse för arbetgivaresskyldighet att rehabilitera och den anställdes anställningstrygghet att skilja mellan ”slarv” eller tillfälligheter och konstaterad sjukdom. Här blir korrekt användande av diagnos rätt väg att gå.

Vi hoppas kunna återkomma med föreläsningar och seminarier i denna fråga.

Styrelsen BVF


Hösten är här, och med den förvärrad Coronasituation.


Tyvärr måste vi åter skjuta på föreningens planerade aktiviteter i november. Tanken var att vi skulle genomföra en föreläsning för i första hand föreningens medlemmar om diagnostik.

Eftersom ämnet är centralt för åtgärder och synsätt kommer vi att genomföra denna föreläsning så snart hälsoläget medger.

Nästa stora händelse i föreningen är vårt årsmöte, detta ska hållas innan årets slut, (se bifogat utdrag ur föreningens stadgar)

Detta möte kommer att genomföras, om det blir tillsammans , eller var och en för sig i någon form av digitalt forum återstår att se!

13 § Medlems rättigheter och skyldigheter

Medlem

  • har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna

  • har rätt till information om föreningens angelägenheter

  • skall följa föreningens stadgar samt beslut som fattats av föreningsorgan

  • har inte rätt till del av föreningens behållning eller egendom vid upplösning av föreningen

  • skall betala medlemsavgift samt eventuellt övriga avgifter som beslutats av föreningen

  • godkänner genom sitt medlemskap att föreningen får behandla personuppgifter i syfte att bedriva ändamålsenlig verksamhet i enlighet med vid var tid gällande föreningsstadgar och i enlighet med eventuella övriga villkor för behandling av personuppgifter som beslutats av föreningen


ÅRSMÖTE och EXTRA ÅRSMÖTE


14 § Tidpunkt, kallelse

Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före utgången av december månad på tid och plats som styrelsen bestämmer. Kallelse till årsmötet och förslag till föredragningslista skall av styrelsen senast två veckor före mötet tillställas medlemmarna på följande sätt; via mail,eller SMS. Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av föreningen med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar skall det anges i kallelsen. Verksamhets- och förvaltningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande skall finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen skall anges var dessa handlingar finns tillgängliga.


15 § Förslag till motioner att behandlas av årsmöte

Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmöte. Förslag från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast två veckor före årsmötet. Styrelsen skall till årsmötet avge skriftligt yttrande över förslaget.


16 § Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt

Medlem som har betalt medlemsavgiften har rösträtt på möte. Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud. Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet.



Passa på i höstrusket att delta i debatten kring våra frågor på facebook och andra sociala plattformar.

Och varför inte läsa en riktigt bra bok, kunskap är aldrig tung att bära.


Styrelsen Föreningen för beroendevårdens framtid 2 november 2020



Fler inser det orimliga i att en stor del av sjukvårdens resurser går till administration.


Under rubriken ”Svensk sjukvård håller på att bli ett ekonomiskt svart hål” i en debattartikel i Göteborgs-Posten 14 september 2019 beskriver vi hur byråkrati och administration har ökat på bekostnad av vårdpersonal och faktiska vårdtimmar.

Denna artikel finns att läsa under rubriken Artiklar på vår hemsida.

I en ledarkolumn i Göteborgs-Posten den 1 april 2020 tar Karin Pihl under rubriken ” Vården behöver fler sjuksköterskor och färre utvecklingsfilosofer” upp samma fråga. Läs och begrunda !


Styrelsen för föreningen Beroendevårdens Framtid

Fler inser det orimliga i att en stor del av sjukvårdens resurser går till administration.


Under rubriken ”Svensk sjukvård håller på att bli ett ekonomiskt svart hål” i en debattartikel i Göteborgs-Posten 14 september 2019 beskriver vi hur byråkrati och administration har ökat på bekostnad av vårdpersonal och faktiska vårdtimmar.

Denna artikel finns att läsa under rubriken Artiklar på vår hemsida.

I en ledarkolumn i Göteborgs-Posten den 1 april 2020 tar Karin Pihl under rubriken ” Vården behöver fler sjuksköterskor och färre utvecklingsfilosofer” upp samma fråga. Läs och begrunda !


Styrelsen för föreningen Beroendevårdens Framtid

Inställd föreläsning.

Den 16 april skulle Beroendevårdens framtid vara delaktiga i en föreläsning med Anna Fugelstad. Nordhemskliniken får inte längre vara medarrangör.

Vid vårt senaste styrelsemöte fick vi besked om att beroendekliniken dragit sig ur detta samarbete.

Föreläsningen, som i rådande läge, nu skjuts upp till i höst handlar bland annat om dödlighet bland opiat och opioidmissbrukare.

En av de frågor föreningen fokuserar på är den totala bristen på vård för personer som vill sluta med dessa preparat men behöver sjukvårdens insatser för abstinensbehandling.

Vi i föreningen styrelse är mycket förvånade över att sjukvården inte visar intresse för frågan. Genom personliga berättelser och kontakter vet vi att det är fullt möjligt att få ett stopp på detta, i förlängningen, dödliga tillstånd, och att sjukvården är en viktig del i detta arbete.

Föreningen beroendevårdens framtid efterlyser en diskussion som inte bara handlar om kronor, ören , geografisk placering och huvudmannaskap utan fokuserar på kärnfrågan;

Hur kan vi på bästa sätt underlätta för personer med beroendeproblematik att få ett värdigt och fungerande liv.


Styrelsen för beroendevårdens framtiden