BVF1 Rymdens svarta hål är ett av universums största mysterium och en gåta som forskarna länge har försökt lösa. De uppslukar allt som kommer i deras väg, inklusive stjärnor och planeter och det som försvinner i ett svart hål är borta för alltid (SVT Kunskapskanalen)
Så länge insatta resurser inte resulterar i fler konkreta vårdtimmar kommer vi att ha en sjukvård som ständigt kräver mer resurser utan att det resulterar i en upplevt bättre vård.
Mellan åren 2014 och 2017 har de yrkeskategorier som är viktiga för den direkta patientvården minskat, medan gruppen administratörer, handläggare och chefer har ökat med hela 36 %.Dagens arena (2018 08 22)
Åke Andrén Sandberg, professor emeritius i kirurgi arbetar som allmänläkare på Österlen skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet att vi i ett första steg måste besluta om att sjukvårdsadministrationen inte får växa, och i nästa steg besluta om att kritiskt granska vilka delar av administrationen som ger ett mervärde för patienterna. När administratörerna blivit 36% fler så har skattebetalarna inte fått 36% bättre vård, snarare tvärtom. De kommer nämligen att producera mer utredningar och föreskrifter. Problemet är dessutom att för att göra utredningarna och skriva föreskrifter behöver administratörerna information och hjälp från dem som är ute i verksamheten. De tar således tid från dem som skall möta patienterna, tid som åtgår till sammanträden sammanställning av statistiska uppgifter med mera. Det leder till att icke sjukvårdskunniga administratörer tar över utvecklingen av sjukvården medan de som förstår problemen kring diagnostik och behandling av patienterna inte får reell möjlighet att göra sig hörda.
Eva Anskär, distriktsköterska på vårdcentralen i Mantorp, har lagt fram sin licentiatsavhandling vid Linköpings universitet. Hennes slutsats är att endast en tredjedel av arbetstiden ägnas åt direkt patientarbete. Resten av arbetstiden går till olika former av administration. Efter en tidsstudie vid elva vårdcentraler visade det sig att 37% av personalens arbetstid ägnas åt direkt patientarbete. För sjuksköterskorna något mer, 43% och för läkarna något mindre, 36%.
Anders Ivarsson Westerberg, docent vid Södertörns högskola som forskar inom organisationsteori tycker att landstingen och regionerna lägger oproportionerligt mycket pengar på ledning och styrning. Samhället måste nyktra till och inse att det finns en övertro på vad som går att åstadkomma med administration och ledning. Vårdfokus ( 2018 06 04)
Denna förflyttning av fokus, från patientnära arbete till alltmer administration, leder till en känsla av alienering hos oss som arbetar med behandling av patienter. Förutom denna utökning av allehanda administrativa göromål har även diskussionen om vårdens innehåll kommit i skymundan. Den diskussion som idag förs handlar mest om vem som ska vara utförare, var ska huvudmannaskapet ligga ? Och var denna vård ska bedrivas rent fysiskt. Detta har lett till en situation där frågan om metod, hur ska vi behandla, får vänta. Det är inte konstigt att rekrytering av kompetent vårdpersonal blir allt svårare när administration och ledning värderas, såväl i lönekuvertet som i gemensamma resurser, högre än faktiska patientkontakter. Vi tror att varken patienter, vårdpersonal eller skattebetalare vill ha det på detta sätt.
Följande frågor behöver besvaras av ansvariga beslutsfattare:
Hur stor del av en 40 timmarsvecka för sjuksköterskor, läkare och övrig vård och omsorgspersonal utgörs av direkt patientarbete ?
Hur stor andel av sjukvårdens anställda i regionen har i huvudsak administrativa respektive patientnära arbetsuppgifter ?
Hur stor del av sjukvårdens kostnader avser ersättning till administration, ledning och chefer utan patientkontakt ?
Morgan Karlsson, Leg ssk, vårdlärare, tidigare föreståndare för Aleforsstiftelsen.
Jan Hallgren, Överläkare Nordhemskliniken, Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Steve Ottosson, Beteendevetare Nordhemskliniken, Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset
