BVF1 Om varför dagens missbruksvård missar målet
Publicerad i tidningen Narkotikafrågan (nr 1 / 2026). Återpubliceras med tillstånd av RNS (Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle).
“Vi håller på att tappa bort målet – drogfrihet”
I dagens missbruksvård ser vi en tydlig förändring. Allt fler patienter får läkemedel direkt, ofta redan vid första kontakten. Men vad händer med ambitionen att faktiskt hjälpa människor till ett drogfritt liv?
Vi har pratat med Steve Ottosson, tidigare behandlare och ordförande i Beroendevårdens Framtid, samt Farzin Khajouei, terapeut och tidigare beroende, om deras syn på utvecklingen.
Snabba lösningar – men till vilket pris?
Steve:
– Vi ser en förskjutning där läkemedel blir standardlösningen, även i fall där det inte är nödvändigt. Det går snabbare att skriva ut ett preparat än att ge en individanpassad behandling.
Han menar att tidsbristen i vården driver utvecklingen:
– Den långsiktiga planen – att hjälpa människor till ett drogfritt liv – riskerar att försvinna i snabbheten.
“Jag bad om hjälp – men fick vänta”
Farzin:
– Jag levde i missbruk i 31 år. Inte en enda gång fick jag hjälp när jag faktiskt bad om det.
Idag har han varit drogfri i över 20 år, men minns tydligt hur systemet fungerade:
– När man väl söker hjälp måste den komma direkt. Motivation är färskvara. Väntar man i månader – då är det ofta för sent.
Han lyfter också ett återkommande problem:
– Många får läkemedel istället för behandling på djupet. Men målet måste vara drogfrihet – inte att leva på substitut.
För kort vård – för snabba utskrivningar
Båda pekar på samma kärnproblem: vårdtiderna är för korta.
Steve:
– Missbruk är komplext. Det går inte att behandla på några veckor och tro att det håller.
Farzin:
– Behandling måste få ta tid. Det ska avgöras av individens behov – inte av budgetar.
Helhet istället för stuprör
En annan central brist är samverkan.
Farzin:
– Många har både psykisk ohälsa och beroende. Om vården inte jobbar tillsammans faller människor mellan stolarna.
Steve:
– Samordning är avgörande. Annars tappar vi både riktning och resultat.
Vad fungerar då?
Båda lyfter vikten av kombinerade behandlingsformer:
- Tolvstegsbehandling (struktur, gemenskap, långsiktighet)
- KBT (konkreta verktyg och beteendeförändring)
Farzin:
– Kombinationen är kraftfull. Man får både verktyg och stöd.
Tillbaka till kärnan: drogfrihet
Budskapet från båda är tydligt:
Steve:
– Mediciner kan vara ett verktyg – men aldrig målet.
Farzin:
– Jag är ett levande bevis. Det går att bli drogfri. Men man måste få rätt hjälp – i rätt tid.
Slutsats
Missbruksvården står inför ett vägval:
- Mer individanpassad behandling
- Snabbare insatser
- Längre vårdtider
- Mindre fokus på standardiserade medicinlösningar
Det övergripande målet måste vara tydligt:
Fler människor ska kunna leva helt drogfria liv.
